Den 1 januari 2019 träder en ny varumärkeslag och ny lag om företagsnamn ikraft. Gullikssons Emelie Rexelius som är specialiserad på dessa frågor sammanfattar de viktigaste nyheterna.
Ny varumärkeslag
Förändringarna i varumärkeslagen genomför det nya varumärkesdirektivet och ämnar modernisera, förenkla och vidare harmonisera varumärkesrätten. Varumärkeslagen kommer att bli mer teknikneutral i förhållande till vad som kan utgöra ett varumärke då kravet på grafisk återgivning tas bort. Det innebär exempelvis att ett ljudvarumärke kommer kunna återges genom en ljudfil.
Ett nytt begrepp, ”ingivningsdag”, introduceras. Nya registreringar kommer att gälla fr.o.m. ingivningsdagen (inte registreringsdagen) och tio år framåt. För att erhålla en ingivningsdag ska en ansökan uppfylla vissa formkrav; dessa är dock inte så långtgående som de krav som ställs på den slutliga ansökan, bl.a. behöver inte varu- och tjänsteförteckningen vara utformad utifrån Nice-klassificeringen. Det kommer åligga PRV att fastställa ingivningsdag och detta beslut kommer inte att gå att överklaga.
För att varumärkeslagen fullt ut ska uppfylla det nya varumärkesdirektivet så införs en möjlighet för parterna att i samband med invändningsförfarandet begära en tidsfrist fram till vilken de har möjlighet att nå en samförståndslösning, motsvarande en i EUIPO s.k. cooling off-period. Tidsfristen ska vara minst två månader och får förlängas om parterna begär det.
Den nya lagen kommer också att ställa nya krav på användning mot bakgrund av att en rättighetsinnehavare inte ska kunna åberopa sitt varumärke till grund för en invändning, ett hävningsförfarande eller en intrångstalan om detsamma inte används. Om varumärket som läggs till grund för invändning, hävning eller intrång är äldre än fem år har motparten möjlighet att, i samma process, göra gällande att sådant varumärke inte tagits i verkligt bruk eller inte använts under de fem år som föregåtts ansökan om hävning eller ansökans ingivande. Det ankommer då på den äldre rättighetsinnehavaren att visa verkligt bruk i relevanta varu- och/eller tjänsteklasser. Beroende på typen av process är olika tidsaspekter relevanta. PRV och Patent- och marknadsdomstolen kommer dock inte att pröva verkligt bruk ex officio utan det krävs som sagt att detta görs gällande av den som söker den yngre rättigheten.
Varumärkesskyddet kommer att utvidgas till att omfatta varumärkesförfalskningar som enbart passerar Sverige, utan att släppas ut på den inre marknaden, s.k. transitering. Detta är ett ställningstagande som går emot EU-domstolens praxis då det innebär att piratkopierade varor (identiska eller dåliga kopior) som exporteras från annat land, transiteras i Sverige och därefter levereras vidare till ett tredje land kommer utgöra varumärkesintrång. Då intrång presumeras ska tullen dessutom automatiskt ingripa och det ankommer på deklaranten att invända mot tullåtgärden varpå varumärkesinnehavaren kan stämma. Bevisbördan kommer att vara omvänd vilket innebär att deklaranten har att visa varornas destinationsland samt avsaknaden av skydd i destinationslandet för att intrång inte ska anses föreligga. Slutligen kan noteras att enbart civilrättsliga sanktioner kommer att vara tillämpliga vid denna typ av intrång.
Varumärkeslagen kommer att omfatta tre situationer då en yngre rättighet som har kommit att strida mot ett äldre varumärke består. Den yngre rättigheten kommer att ha en s.k. mellanliggande rättighet som gäller vid sidan av den äldre. De tre situationerna omfattar omständigheten (1) att den äldre rättigheten inte hade särskiljningsförmåga då den yngre rättigheten uppkom, men därefter har förvärvat särskiljningsförmåga genom användning; (2) att det föreligger identitet eller likhet men förväxlingsrisk anses inte ha förelegat vid uppkomsten till den yngre rättigheten pga. bristande särskiljningsförmåga hos den äldre rättigheten; (3) att den äldre rättigheten är ett känt varumärke som erhållit ett utökat skydd, men detta skydd hade inte uppkommit då den yngre rättigheten uppkom.
Den nya lagen kommer även att skilja på verkan av hävning för det fall hävningen grundas på (1) hinder som förelåg redan vid registreringen av varumärket och (2) förhållande som uppkommit efter registrering. I det förstnämnda fallet (avsaknad av särskiljningsförmåga, i strid med god sed, etc.) kommer en hävning att få den effekten att en registrering aldrig anses ha haft någon verkan. I det sistnämnda fallet (avsaknad av verkligt bruk, generiskt, etc.) kommer hävning att få verkan från dag för ansökan om hävning alternativt, om så yrkas, från dag då hävningsförhållandet uppkom. Licensavtal påverkas inte nödvändigtvis av denna förändring då licenstagaren fortfarande kommer att anses ha haft nytta av licensen och därmed ska licensavgift inte återgå. Däremot kommer licenstagaren normalt att ha tillräcklig grund för att häva licensavtalet med hänvisning till avsaknad av en varumärkesregistrering. Vid uppkommen skada kan det även bli aktuellt för licenstagaren att begära skadestånd.
I förhållande till licensavtal ska det också noteras att en ny bestämmelse kommer att medföra som innebär att en licenstagare har att inhämta licensgivarens samtycke innan en talan om varumärkesintrång väcks. En exklusiv licenstagare kommer dock att ha rätt att väcka en sådan talan om licensgivaren inte, inom skälig tid från det att licenstagaren underrättar därom, själv väcker intrångstalan. Bestämmelsen är dispositiv, vilket innebär att det står parterna fritt att avtala om en vidare eller snävare rätt för licenstagaren. Licenstagaren kommer dock att skyddas av en ny tvingande bestämmelse som innebär att licenstagaren alltid kommer att ha rätt att väcka en talan om ersättning om licensgivaren väcker en intrångstalan.
Ny lag om företagsnamn
Firmalagen kommer att ersättas av lag om företagsnamn. Namnet skvallrar om de begreppsmässiga förändringarna i den nya lagen; firma ersätts av företagsnamn och bifirma ersätt av särskilt företagsnamn. Begreppet firmateckning kommer däremot fortsatt att användas mot bakgrund av dess associationsrättsliga karaktär.
Lagen kommer inte att medföra ändringar i det s.k. korsvisa skyddet. Däremot införs ett användningskrav som kommer att innebära att ett företagsnamn, som är äldre än fem år, inte kommer att kunna läggas till grund för exempelvis hävning om inte företagsnamnet tagits i verkligt bruk. I detta sammanhang är det värt att notera att ett företagsnamn, i motsats till ett varumärke, inte kan hävas partiellt.
Ny lag om skydd för beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel
Inom EU finns det ett antal förordningar som föreskriver skydd för ursprungsbeteckningar, geografiska beteckningar och beteckningar för traditionella uttryck för vin och för garanterade traditionella specialiteter. Den nya lagen om skydd för beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel samlar sanktionsbestämmelser vid intrång i rätten till sådana beteckningar som skyddas i EU både genom EU-förordningar och genom olika internationella avtal, såsom frihandelsavtal. Patent- och marknadsdomstolen kommer att vara behörig domstol.
Tveka inte att ta kontakt!
Emelie Rexelius, Jurist
0702-938364
emelie.rexelius@gulliksson.se
Materialet i denna artikel är presenterat i informationssyfte och är inte att betrakta som juridisk rådgivning.
