EU-kommissionen har nyligen genomfört en revision avseende mikrobiell säkerhet (bakteriehygien) i mat från icke animaliskt ursprung i Sverige. Rapporten är tyvärr ingen uppmuntrande läsning utan får ses som ett klart underbetyg. Ett antal av de brister som identifierades har framgått redan vid tidigare internkontroller, och ytterst begränsade åtgärder har hittills vidtagits för att komma till rätta med problemen sedan den tidigare internrevisionen år 2014.
Rapporten
Revisionen vidtogs i september förra året enligt EU:s förordning 882/2004. Granskningen avser det nationella systemet för kontroller av hygienen i produktionen av livsmedel av icke animaliskt ursprung. Syftet är att förhindra mikrobiologiska föroreningar, särskilt avseende frysta produkter, groddar och frön avsedda för groddning. Vidare kontrollerades i vilken utsträckning bristerna som identifierades i den tidigare rapporten från 2015 har åtgärdats.
På plussidan visade den sammantagna bedömningen att det finns ett etablerat riskbaserat system för officiell kontroll, med registrering av primärproducenter och godkännande av anläggningar för groddproduktion. Det bedöms också finnas lämplig laboratoriekapacitet med förmåga till officiell provtagning.
Men utöver vad som ovan sägs identifierades betydande brister i samband med registrering av livsmedelsföretagare och godkännande av anläggningar för groddproduktion. Systemet garanterar inte att fel som uppdagats de facto åtgärdas innan godkännande beviljas. Dessutom uppvisar det officiella kontrollsystemet ett antal brister relaterade till tillhandahållande av specifika instruktioner, tekniskt stöd och personalutbildning. Detta resulterar i undermåliga kontroller samt att brister och avvikelser knappast upptäcks och, för det fall de upptäcks, sällan följs upp. Produkter som inte lever upp till regelkraven kan därför kvarstå som oupptäckta, vilket får till följd att potentiellt hälsoskadliga produkter släpps ut på marknaden. Även om vissa mindre åtgärder vidtagits för att följa upp tidigare rapporter, drar revisionen sammanfattningsvis slutsatsen att det har varit en begränsad förbättring.
Rapporten ger ett antal rekommendationer till de behöriga myndigheterna som syftar till att rätta till de brister som identifierats och förbättra genomförandet av kontrollåtgärder:
- tillse att samtliga livsmedelsföretag är registrerade,
- säkerställ att anläggningar för groddning godkänns först när brister i produktionen de facto har åtgärdats,
- tillse att officiella kontroller inkluderar certifieringskrav för import till EU av groddar och frön avsedda för groddning och att den behöriga myndigheten bekräftar efterlevnad av de regler och krav som ställs i tillämpliga EU-förordningar,
- tillse att Livsmedelsverkets vägledning om mikrobiologiska parametrar för groddar är i enlighet med relevant EU-lagstiftning,
- vidare att den behöriga myndigheten bör höja kvalifikationerna hos de inspektörer som deltar i officiella kontroller genom att tillhandahålla nödvändiga verktyg, samt träning och teknisk support vilket ska inkludera detaljerade checklistor för att garantera effektiva och ändamålsenliga kontroller,
- samt att den behöriga myndigheten bör implementera verkställighetsåtgärder för att se till att livsmedelsföretagaren avhjälper bristerna (exempel på åtgärder är sanering, begränsning eller förbud för utsläppande av produkter på marknaden, övervakning, eller dylikt).
Som avslutande kommentar kan man misstänka att rapporten och framförallt kritiken leder till att det sker en uppryckning av livsmedelskontrollerna. Det blir då av vikt för leverantörer och producenter att förbättra sin hygien i produktionen så att lagstiftningens krav uppfylls.
Advokatbyrån Gulliksson ger på återkommande basis juridisk rådgivning inom livsmedelsområdet, kontakta partner Magnus Friberg eller biträdande jurist Emil Ekdahl Norling för mer information.
För att läsa EU-kommissionens rapport i sin helhet kan du trycka här
