Nya regler för konsumenter som köper häst

Ett nytt förslag till en ny konsumentköplag för bättre anpassning till den senaste tidens utveckling och konsumentvaror har nu presenterats och innehåller en rad juridiskt intressanta nyheter. Bland annat nyheter för köp av, framförallt dyrare, levande djur, inklusive hästar. I korthet inför man nu en undersökningsplikt för konsumenten. Man bibehåller sex månaders presumtionsregel för köp av djur men för övriga varor utökas presumtionsregeln till två år. Man kan även enligt de nya reglerna avtala bort presumtionsregeln.

Inom förmögenhetsrätten har hästar traditionellt behandlats som en ”lös sak” och konsumentköplagen har behandlat levande djur som vilken vara som helst och i lagen jämförts med brödrostar och andra billigare konsumtionsvaror. Hästar har dessutom oavsett ålder ansetts som ”nya varor” och inte kunnat säljas i befintligt skick eller liknande jämfört med begagnade bilar och liknande varor.

En central del i den konsumentköprättsliga lagstiftningen är den s.k. presumtionsregeln. Presumtionsregeln innebär i praktiken att fel som uppkommer inom sex månader presumeras ha funnits vid köpet. I detta fall tillämpas en s.k. omvänd bevisbörda, vilken innebär att det är upp till säljaren att, för att undvika ansvar, bevisa att felet inte fanns vid köptillfället. Denna ordning har av bland annat djurnäringen (och särskilt hästbranschen) kritiserats för att vara processdrivande och orimligt betungande för säljaren. Djur, och särskilt hästar, är föränderliga varor som influeras starkt av omständigheter såsom bl.a. dess omgivning, miljö eller hur den tränas. Att under dessa förhållanden bevisa att felet inte fanns vid köptillfället kan vara nästintill omöjligt.

I lagens förarbete konstateras att de ekonomiska riskerna som aktualiseras för näringsidkarna kan leda till att de i förlängningen tvekar att sälja till konsumenterna. Regeringens nya förslag handlar om att åstadkomma en rimlig fördelning mellan näringsidkaren och konsumenten när det gäller vem som bör bära den ekonomiska risken för att djuret är behäftat med ett köprättsligt fel.

Den stora förändringen i förslaget är att regeringen föreslår särreglering för levande djur, och då särskilt för dyrare levande djur. Dyrare levande djur definieras som levande djur där priset överstiger en tiondel av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken. För år 2022 skulle således levande djur till ett pris överstigande 4 830 kr omfattas av särreglerna.

Kort sammanfattat innebär särregleringen följande:

• Undersökningsplikt för köparen
  Enligt regeringens förslag ska det, till skillnad från nuvarande ordning där endast konsumenternas faktiska kännedom om fel ges betydelse, införas en särskild regel om undersökning av dyrare levande djur vid köp, som innebär att ”Om konsumenten före köpet har undersökt djuret eller utan godtagbar anledning underlåtit att följa näringsidkarens uppmaning att undersöka det, ska konsumenten inte som fel få åberopa vad han eller hon borde ha märkt vid undersökningen, om inte näringsidkaren har handlat grovt vårdslöst eller i strid mot tro och heder.”Enligt regeringen bör en ökad noggrannhet i skedet före köpet bidra till att konsumenten får klart för sig vilka förväntningar som kan ställas på djuret, vilket i sin tur kan motverka brustna förväntningar som leder till tvister i efterhand. Genom regeln får näringsidkaren ett ökat rättsligt skydd eftersom köparen har ett utökat ansvar att undersöka djuret inför köp.
• Begränsningar av näringsidkarens bevisbörda vid fel
  Enligt regeringens förslag föreslås presumtionsfristen (den tid under vilken näringsidkaren har bevisbördan för att det inte är ett ursprungligt fel) för levande djur generellt, uppgå till sex månader vid köp av levande djur, till skillnad från övriga lösa saker där presumtionsfristen föreslås utökas från sex månader till två år. För köp av dyrare levande djur föreslås att parterna dessutom ska ha möjlighet att avtala om att presumtionsfristen inte ska gälla alls.

Motivet bakom den föreslagna ändringen är enligt propositionen att det kan vara svårt för näringsidkaren att bevisa att felet som uppmärksammat hos ett djur inte fanns redan vid köpet, när näringsidkaren inte har någon egentlig insikt i hur djuret har använts av konsumenten eller hur miljön för djuret varit vid tiden efter köpet. För att tiden inte ska anses som oskäligt betungande för näringsidkaren har en frist om sex månader ansetts lämplig. Förslaget om att kunna avtala bort presumtionsfristen vid köp av dyrare levande djur motiveras bland annat av att det anses som rimligt att konsumenten vid köp av dyrare levande djur förväntas ta större ansvar och bidra till större försiktighet och omsorg vid hanteringen. Detta sägs i slutändan gagna såväl parter som djuret. Förslaget innebär en möjlighet för parterna att avtala bort presumtionsregeln, och innebär inte att presumtionsregeln ska tas bort helt.

Gulliksson välkomnar dessa förslag men hade gärna sett att man gick ännu längre t.ex. att man helt lyfte ur levande djur från konsumentköplagen och istället tillämpade köplagen på dessa transaktioner. Försäljning av hästar (och andra dyra djur) sker ofta i liten skala och maktbalansen är ofta inte så tydlig som den kan vara i ett traditionellt förhållande mellan en näringsidkare och konsument. De nya reglerna ger en mer förutsägbar och balanserad maktbalans mellan parterna och kommer förhoppningsvis leda till färre tvister, till gagn för både parter och djur.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2022.

Gulliksson är en av de främsta advokatbyråerna inom Equine Law. Equine law omfattar alla juridiska frågeställningar som kan uppstå inom hästnäringen. Försäljning av hästar, sponsring och samarbeten, stora arrangemang och tävlingar, avelsverksamhet, affärsöverlåtelser, företagsexpansioner och förvaltning av gårdar och mark berörs många delar av affärsjuridiken av Equine Law – hästjuridik.
För mer information om Idrottsjuridik och Equine Law är du välkommen att gå till: https://www.gulliksson.se/tjanster/equine-law/